Therese Lindgren var fostermamma till kaninen Elsa som hittades i skogen och som via Smådjurschansen fick ett fosterhem hos Therese.
Tanken var att Elsa skulle få äta upp sig och återfå förtroendet för människor innan hon skulle placeras i ett permanent hem.
Men strax innan hon skulle flytta till sitt nya hem så visade sig Elsa vara dräktig och blev allvarligt sjuk på grund av att fem döda ungar hade fastnat och enbart ett kejsarsnitt kunde rädda Elsas liv.
Men idag mår Elsa toppen och Therese har berättat på Instagram att Elsa har flyttat. Så här skrev Therese i inlägget som hon av någon anledning har tagit bort:
För er som inte sett min story så har alltså lilla Elsa flyttat idag 🥺 Gud så känslosamt, men wow vad jag är glad över att ha fått vara med och rädda henne. Tänk om hon fått sitt missfall med ungar som fastnat i magen i skogen där hon hittades! Veterinären sa ju att hon inte skulle överlevt det.
Det är så sjukt egentligen att man kan få sådana starka känslor för djur, håller ni inte med? Alltså, jag tänker på det ur ett biologiskt perspektiv, varför har vi egentligen sådan empati för andra arter? Det känns ju som att ingenting med människan finns där av ens slump, utan allt fyller ju en funktion – allt från ögonbryn och förmågan att fisa, till tarmludd och flimmerhår.
Vår kropp och hjärna är så komplex och smart, därför blir det ännu mer spännande att fundera över varför vi har så lätt att älska djur som om de vore vår egen art?
Jag tänker att om det nu skulle vara så att vi är vara köttätande varelser, då hade vi nog inte haft instinkten att älska djur. Då hade vi varit som lejon eller hajar. De älskar inte andra arter så som jag älskar djur.
Jag har aldrig tänkt på det här förut, tror ni jag är något på spåret?
Screenshot: therese/instagram
