Först är det förmaningar om att inte vara bitter och träna mera i Johanna Toftbys inlägg.
Sedan kan Tarzanmötet (dvs. man slår sig på bröstet och talar om för varandra hur bra man är) knappt börja när denna kommentar fälls av ”Eva”
Och så följer det kommentarer som är bra mycket värre än ”Evas” sarkasm.
Man blir nästan mörkrädd. Hat föder hat.
